Alla
människor ska kunna vistas ute på gator och torg utan att behöva känna sig
otrygga. Det gäller även ungdomar. Alla ungdomar har rätt att känna trygghet
och ”höra hemma” i ett sammanhang. Om det inte är så, måste vi ändra på det.
Tryggheten och framtidstron för ungdomar är avgörande för hur deras framtid
utvecklas.
Det
vi idag kallar fritid är inte samma sak som den fritid som fanns för 10, 20
eller kanske 30 år sen. Det kanske är dags att särskriva fritid till fri tid?
För
vad är egentligen ungdomars egen definition på fritid? Är det tiden utanför
skoltid, eller på skoltid i väntan på bussar, lektioner eller
fritidsaktiviteter – eller är det tiden på fritidsgården, vad är det för tid?
Är det tiden i organiserade idrotts- och fritidsaktiviteter? Eller är det
stunden innan, framför datorn med lite snack på någon community? Helt klart är,
att mycket mer av den sociala kontakten idag sker genom Internet. Betydligt mer
än bara för några år sen, och den tiden stjäls naturligtvis från annan
fritidssysselsättning, ex träning, möten eller repande. Det handlar inte längre
bara om tiden, utan också om de normer och värderingar som läggs till grund för
tillvaron. De olika virtuella
mötesplatser där ungdomar idag träffas blir ofta ”den normsättande” och ligger
långt bortom vuxenvärlden.
Samhället
har inte ansvaret, inte skolan, inte fritidsledarna eller själva systemet. Det
är vi, människor som har
ansvaret. Vi vuxna behöver följa våra barn till sina aktiviteter på nätet och
fritidsgården lika mycket som vi följer dem till övriga aktiviteter. Vi behöver
fler vuxna som engagerar sig i våra ungdomar. Ungdomarnas värld och
vuxenvärlden måste närma sig varandra.
Idag
finns små möjligheter för föreningar att erhålla stöd från Kommunen när det
gäller öppen verksamhet för ungdomar, ett exempel var skatehallen som fanns
innan Mimers Hus, där fick föräldrarna till slut stänga hallen för det inte
fanns tillräckligt med vuxna som kunde ställa upp och hålla öppet. Systemet
måste anpassas till ungdomarna, det är inte ungdomarna som ska anpassa sig till
systemet.
Dags
att uppgradera begreppet fritidsgård?
Som
ett komplement till de kommunala fritidsgårdarna, öppna möjligheten för
föreningar att driva fritidsgårdsverksamhet.
Vissa
föreningar kanske behöver stöd i form av personal, andra kanske behöver
lokaler, en tredje kanske behöver stöd med administration. Förutsättningarna är
olika på olika ställen i kommunen. Därför måste detta arbete ske tillsammans
med intresserade föreningar.
Kommunfullmäktige
ger Kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en princip som gör det möjligt för
föreningar att driva fritidsgård.