Kärna Avloppsreningsverk

Vår vision som vi också kommenterade 1999 i arbetet med kommunens Översiktsplan gällde att det behövdes en helhetsbild över hela området Torsby, Harestad och Lycke då området är ett glesbygdsområde med en oerhört känslig natur. Det handlade inte bara om att hitta en lösning för de 150-250 fastigheter som fanns centralt i Kärna. Hela glesbygdsområdet THL behövde en helhetssyn. Det finns akut behov av färskvatten, det finns behov av cykelvägar och det finns behov av att sanera upp kustområdet från avlopp som löper i och längs Nordre Älv och ända upp till Marstrand. Denna kuststräcka är omkring 3/4 av Kungälv kommuns kustområde. Att inte se till denna helhet är att som strutsen gömma huvudet i sanden och inte vilja se problemen. Vi menade att detta i högsta grad är Kungälv kommuns problem tillsammans med de andra aktörer som så vänligt vill gynna vårt område, jag tänker då främst på länsstyrelsen såsom statens förlängda arm i den operativa verksamheten, och även EU. Det går inte för kommunen att gömma sig bakom devisen ”det är bara kommunens verksamhetsområden såsom Kungälvs tätort, Ytterby och Marstrand som är kommunens ansvar”. Självklart skall hela Kungälvs kommun vara kommunens prioritet, ansvar och verksamhetsområde.

För att politiker och allmänhet skall kunna förstå detta problem med ett så bräckligt ekosystem så vill vi försöka att exemplifiera området som ett blodomlopp. Där VA har antagit formen av Ven och Artär dvs. artären är den del i denna process som förser detta bräckliga ekosystem (markområde) med färskvatten emedan Venen är den som renar och hämtar hem orenheter (avlopp) som sedan renas i lever och njure (GRYAAB). Detta skulle då vara ett Tryckavlopp (Blodomlopp) som likt hjärtat ser till att pumpa och förse hela området THL. Vi förstår att detta inte sker över en natt utan att det är en successiv process. Vad vi kräver är att kommunen gör en infrastrukturell investering med tryckledningsstammar (aorta) som sedan fastigheter kan kopplas på, med en enkel tryckpump i trekammarbrunnen, allt eftersom hus byter ägare eller att områden utvecklas och bebyggs.

Att som Kungälvs kommun föreslå hela denna kuststräcka skall renas med små reningsverk som ej behöver uppfylla lagkrav på rening då de enligt förslagen byggs för att understiga krav för lagreglerad kontroll (= under 2000 pe). Våra tjänstemän i Kungälvs kommun tänker att i en snar framtid kommer vi att ha hundratals små reningsverk som med klen reningsgrad fortsätter att släppa ut avlopp i vårt kustnära långgrunda reproduktionsområden. Det känns lite som att sitta i ett badkar och göra både ettan och tvåan i badvattnet och det förstår väl var och en att det inte är en sund och framkomlig väg. 

Som en liten notis 1994 ålades samfälligheten för VA i Sundhammarsviken att förlänga sitt utsläpp i Sundhammarsviken, Kungälv kommunala bad, ytterligare 200m längre ut i havet pga att Sundhammarsviken höll på att växa igen med dessa trådaktiga alger som lägger sig över allt växande i havet. Det är när denna förmultningsprocess av dessa trådaktiga alger startar som svavelväte bildas. När svavelväte bildas lägger sig denna som en filt över havsbotten och då kan inget växa eller reproduceras det är lika med bottendöd. Denna förening, svavelväte, är tyngre än vatten och därför lägger den sig på botten och kväver allt liv. Efter 1994 förbättrades situationen i Sundhammarsviken betydligt men nu är tillståndet exakt likadant som 1994. 

Då investeringen för Kungälvs kommun i ett avloppsverk bara kan rena för ett fåtal personer i Kärna tätort och denna fördubbling av nya reningsverkets kapacitet redan i dagsläget är intecknad då sitter vi i samma sits om ett par år då denna investering räknas vara 25 år framåt i tiden för att täcka behovet i området. Det geniala i vår lösning med ett tryckavlopp, och som har samma investeringskostnad som det föreslagna avloppsreningsverket, är att det successivt allteftersom åren går kan byggas ut för att år efter år ta emot alltfler enskilda avlopp så länge kommunen har gjort den nödvändiga infrastrukturella investeringen som framförs i vårt förslag. På 20 års sikt kan kanske uppemot 70- 80% av allt enskilt avlopp i området vara ihopkopplat via tryckavlopp med RYA.

Det har varit mycket tyckande från kommunens tjänstemän, länsstyrelsens representanter, Naturvårdsverk och övriga remissinstanser där det står så här citat från Naturvårdsverkets yttrande i Regeringsrätts beslut per 20070125 inom citat. ”Den planerade exploateringens påverkan …. bedöms som mycket begränsad”, ”Lokalt vid Glose å:s mynning kan … risk för marginellt ökad påverkan av övergödning … inte uteslutas”, ”Påverkan på merparten av Natura 2000 området torde därför vara försumbar”, ”Mynningsområdets relativt exponerade läge tyder dock på en snabb omsättning av vatten och sannolikt späds det näringsrika vattnet från ån ut i hög utsträckning”.

Vi nedan undertecknade menar och kräver att kommunen inte investerar skattemedel i en lösning som redan nu är underdimensionerad, ej framtidsvänlig och låter miljön stå tillbaka för trångsynthet och kortsiktighet, dessutom signalen som kommunen ger oss medborgare att det spelar ingen roll om vi skitar ned lite till för det finns så många andra som skitar ned ännu mer, detta fungerade inte som försvar i dagis och bör/skall ej ses som ett försvar i detta fall.

Vi nedan undertecknade menar och kräver att kommunen investerar i en avloppslösning som är framtidssäkrad, utbyggbar och en klar indikation från kommunen om att ta tag i de enskilda avloppen som är den stora boven i detta kustnära problem, det ligger en pedagogisk poäng i detta att kommunen tar problemen på största möjliga allvar så att även jag som enskild måste rätta mig efter detta.

För Kärna SPF, Hermansby PRO, Kärnaresursens VA genom Anders Lökholm