Av Anders Lökholm, 010812, 010925
1) I Basteberget, berget mellan Staby och Rönnered, blev en husfru från Staby intagen. Hon var hea, ej kyrktagen. Folk hörde henne sjunga inne i berget en lång tid efteråt, hon hade så vacker sångröst. En natt hade hon rymt ur berget och kom hem och bankade på dörren. Men folket vågade inte släppa in henne, när hon var förtrollad. Om morgonen sågo de en blodsväg efter henne till berget. Sedan hörde folk aldrig någon sång från berget mer.
2)
Samma historia berättas från Tjärna Mörtelund med skillnaden att hon inte kom
tillbaka utan sången blev allt mattare och mattare tills den helt utdog.
1) Mara är en tyngd som kommer en när en ligger om natten, en är klarvaken. Hon börjar på fötterna och går sakta opp över huvudet, värst känns det när hon kommer på strupen då vill en riktigt bli skövd.
2)
Hästarna kunna också bli ridna av Mara. Om vintern när de stå i stallet, kunna
de bli, som om de vore dragna ur sjön. Att plantera björkar runt gården är bra
mot Mara, hon hänger upp sig där, en ser ju martorvarna i björkarna där Maran
hängt. Att hänga upp en lie med eggen
ner över hästarna är bra mot mara för
då skär ho sig och flyr.
3)
Klase Kristian, en bonde i Glose, blev riden av Mara om anstirna (skördetiden),
någon rådde honom att han skulle urina på en butelj och koka väl, så får han
snart se vem som är Mara. 3 dagar efter kom Greta i St. Röd och bad honom taga
korken ur butelj, hon Hade fått förstoppning och om han inte ville taga korken
ur så dör hon. Detta hände omkring år 1840.
Första tomtarna Selma berättar om handlar om Blomdahlskan och tomtarna från Alekärr och denna berättelse är från 1700- talet.
1) Blomdahlskan flyttade med tomtar från Alekärr till fanjunkarbostället i Torsby. De buro aktning för tomtarna och blev rika. Man sade att Blomdahlskan stod i samband med den onde.
2) Högens Tomte, på Högen i Holtsunga bodde tomten sedan urminnes tider. Höet i fähusrännet fick inte röras det var tomtens hö och det hade alltid funnits där. Här fanns rikedom och överflöd. En dag anställdes drängen, Valldgren, och han råkade flytta tomtens hö och därefter var det slut på välmågan. Nu bar det raskt utför och bonden söp och gården såldes till Oskylla. Tomten flyttade till Ekens, en soldat var gift med en dotter från Högen och de blevo rika. Omkring 1850 flyttade tomten till Ekens.
3) Fladeras Tomte, såg Anders i Sjöhåla, som liten gosse. Tomten var liten som en dvärg, hade stort brett ansikte och en stor röd luva på huvudet, han sprang under ladugården
4) Oppegårdens Tomte, på Oppegården i Glose bodde tomten på vinskammaren, där såg folk ett klart ljus om nätterna. En bonde, som hade tomten, såg tomten komma pustande och stönande med ett halmstrå på ryggen. Bonden tyckte det var väl inget att stöna för ett halmstrå. Då kastade tomten halmstret som växte till en stor börda och sade ”Vad jag burit till dig skall jag också bära från dig”. Den som i livet tog tomten till tjänst fick efter döden tjäna djävulen.
1) En fiskare på Hönö fick ofta bära på gasten. När han kom hem från fiske vågade han aldrig sätta sig ned för att pusta ut på hemvägen, för då hoppa gasten i korgen för honom. Korgen så tung att han inte orkade bära den. När han satte sig ner och tog korgen av hoppa gasten ur och bara skrattade åt en.
Gasten är de drunknade som inte äro komna i vigd jord, kyrkojord. De måste irra omkring till deras tid är ute, som om de inte hade drunknat. Mot storm ropar gasten. Som i Nordkroken, del av Torsby, som gränsar till sjön och där ofta omkomna sjömän driver iland utmed stränderna, har folket hört gasten.
1) På Torsby ägor mitt emot Levstad ligger Tore Brack stenarna, resta över en stor hövdingasläkt vars efterkommande reste till Island, när den kristna läran kom till Torsby.
2) Omkring 1500 m västerut från Tore Brack stenarna ligger Glose Altare. Glose- och Glöskäringa- bor offrade där 50 år efter de övriga sockenborna hade antagit den kristna läran.
3) Omkring 500 m väster om Glose Altare, ligger vid gränsen mellan Torsby och L Röd en domarring. Domarringen ligger på en märgelbank. Bönderna har fört bort märgel varför endast mittstenen och de 3 västligaste stå, de övriga ligga kullslagna. För några år sedan var ringen hel. (1920)
4) Omkring 800 m väster om domarringen ligger berget Kansås och Kansås Stuga. Där jättar och troll har bott.
5) På östra sidan om Kansås ligger Barneköl där folk fordom ha hört barnaskrik.
6) På norra sidan Kansås ligger Kampers eller Kämpers backe. Enligt sägnen var det ett bröllopsfölje från Sjöhåla och ett från Holtsunga som stötte ihop där vägen till kyrkan går ihop från Bräcke och från Holtsunga. Ett våldsamt slagsmål uppstod och de flesta slog ihjäl varandra och blevo jordade där.
7) I Holtsunga ligger Hälleberget där restes fordom midsommarstång. På norra sidan av Hälleberget ligger en källa kallad Torskälla, varav den har fått sitt namn är ej känt.
8) Omkring 300 m från hälleberget, åt söder, ligger en rund stensättning, ca 7 m diameter. Själv hörde jag som barn, en gammal man berätta, att han ofta vid midnatt sett ett klart ljus brinna där.
9) Rakt över bergen från Holtsunga till Hjälmedalen, Holtsunga soldattorp. Där ligger en gångväg kallad Ramsdal.
10) Från Brunfjäll till Glöskär ligger en gångväg kallad Gangesten. I Brunfjälls berg ligger Greslebergs kyrka bestående av stora stenar och inuti skall finnas en lång smal gång.
11) Mitt emot Knöten på fastlandet ligger Knibeberget. Från bergets topp går en gång, kallad Knibestuga och som påstås skall gå djupare än sjöbotten. I botten skall finnas en hälsokälla.
12) På Tofta uddar ligger två stora stenrösen Grödås och Vedderös.
13) Nedanför på gården Holt ligger en stor sten, där skall en kung ligga begraven.
14) På Keneberget har alltid tänts påskeldar.
15) Vid Bräcke Bränneberg finns en bergssal kallad pengasal. Enligt sägnen skall folket då fienden hördes ha kastat sina pengar dit men aldrig kunnat hämta upp dem därifrån. Där skall finnas stora skatter. Där skall också finnas en plats som kallas kyrka.
16) På V. Röds ägor finns en plats som kallas Snörpen. Där skall den första Torsby kyrka ha legat som de också höll gudstjänst i. En lid upp till Snörpen kallas ännu för kyrkelia.
17) Berget vid Tofta kallas Kyrkeberget.
1) Heakvinnan, ej kyrktagen, skulle alltid ha stål på sig annars blev hon borttagen.
2) En karl fick inte taga heakvinna i hand utan att ha silver i sin andra hand.
3) När kreaturen skulle ut på bete om våren, lägges yxan vid tröskel, så att de fick gå över stål.
4) Om grädden inte ville skära till smör lägg en silverpeng i botten av kärna. En skall inte låta en trollpacka äta smör hos en, för hon kan ta smöret ur grädden. Fru Berger gift med klockaren i Torsby hade fått lära den gåvan av en arrestant, en Marstrandsfånge, som hennes far hade löst för livstiden. Hennes grannfru, fru Sahlberg på Lerlycke, miste smöret i sin grädde. Fru Sahlberg prövade med silverpeng och mycket annat men inget hjälpte. Då sade fru Sahlberg till fru Berger mitt i ögat att hon hade tagit smöret från henne det hjalp.
Kansås
1) Kansås berg högsta berget i s: a Inland. Tiden okänd. En bonde hade köpt Heden, en gård bredvid Kansås. Bonden blev nekad lagfart i Klv och hänvisades till Stockholm och konungen. Bonden undrade hur skall jag komma till Stockholm. Kansåsgubben sade:
- Kom till mig imorgon så får du rida med mig till Stockholm. Jag har lånat en häst av min broder.
De möttes och red iväg, hästen snubblade bara en gång på Skara domkyrkotorn. Bonden kom hem på kvällen med papper som stadfästade lagfarten. Bönderna samlades på morgonen de såg hästen som stod utanför. Som bevis för att det var sanning sade de äldre att det fanns ett gårdaköp som ena dagen hade Kungälvs sigill och vägrat lagfart och andra dagen hade Stockholms sigill och godkänd lagfart
2) I början av 1800- talet hade en gosse från Holtsunga, Olle Gunnesas Olle, hittat pengar i Kansås Stuga men Olle Gunnesas skicka honom tillbaka med dem, han trodde han skulle mista sin ko, om han behöll trollpengarna.
3) Från år 1840 berättade Karin Johansdotter, Lilla Röd:
En gång när jag var liten, var jag med de stora töserna och mjölka, då såg vi en kärring sitta i förstugan och kamma sig.