Ordspråk,
Ordstäv och Talesätt
från
Torsby och Lycke i Bohuslän. 2002-02-27. Pris: 20 kronor
1) En kvinna var på besök hos en annan kvinna i
orten. De satt och prata och glömde bort tiden och det blev ganska sent. Den
ena kvinnan tänkte på sin man, som satt hemma och väntade, och sade: "Nu ä
ja la lurt.” "Du skälver la som en järnväjje." Hon mena, att den
andra kvinnan inte var rädd för sin man.
2) Högfärdiga tiggare och luste präster är en styggelse för vår herre.
3) Elden är bra när den är dräng, men blir den herre så blir den sträng.
4) "De kular", sade man då det var ostadigt väder med omväxlande stiltje och blåst.
5) Då man förr kom på besök på förmiddagen brukade man säga: "Go mörrn, framåt medda!".
6) "Jevars anådda, när vår Marta får etet opp fem petäter å en kavrong, så ä hu stort belåten”. (Dessa ord yttrades av Gamle-Elias när han åt upp sin vägmat på väg till marknaden.)
7) Åhå för di barna, ner en skeckar dåm te körka, så går de till kvarna.
8) Höstnatta å barnaröva kan en aldrig lita på.
9) De e svårt å höra lus hosta, som inga bröst har.
10) Man ska vrida orjan, medan den är grön, så blir den både fager och skön.
11) Ongdomen tasar te däm blir 50 år och sen blir de speddars garna (Om folk som gifter sig både tidigt och sent. Hospistal kallades förr för speddarn.)
12) En kan gärna setta sej till löcka som te springa sej te'na.
13) Hade du dönat så i fjol hade du varit gift i år.
14) Räven biter inte gärna nära ullen.
15) Gamla katter vill också lapa mjölk.
16) Kärlek, fattigdom å stor mage är svårt att dölja.
17) Den som är kär har sju skinn för ögonen (eller, som blind ser inga lyte m. m.).
18) Den som ratar allt kan få kosvansen. (Är skrivit i stället för ( han fika efter o. s. v.)
19) Man skär icke guld med täljknivar. (Är skrivit istället han sökte efter gullkona.)
20) Den ene töcker om mora, den andre om dotera så blir båda gefta.
21) Kyss mej på måndan på tiden är jag ente hemma.
22) Änkemanssorg och armbågsstöt går snart över.
23) Då ett fruntimmer blev 29 år sades det att hon var på glasberget.
24) Dåm store känner varandra å dåm små spänner varandra.
25) Då det regnar välling har den fattige ingen sked.
26) Flit å skit gör bonden rik.
27) Det är bättre att vara inne för barnmaten än gå ute för ingenting.
28) En får rätta mun efter matsäcken. Måttlighet i allt är bäst.
29) Får en bara sele, så får en la häst.
30) En liten kan göra möt, mä en stor vänder sej om.
31) Bättre en kaka med ro än tio med oro. (Bättre en fogel i handen än tio i skogen.)
32) Lite snett är inte lett. (Litet på sne skadar inte.)
33) Morgonstund har guld i mund.
34) Kyrkans granne är sist framme.
35) De är så lata så de duger ej te å asa för räva.
36) Han är så lat, att han inte ids skubba sig, där det kliar.
37) Min dräng hade också en dräng å bägge var de lata.
38) Alla villa vara herrar, men engen vill säckar bära. (Någon måste säcken bära.)
39) Örat hör sig inte mätt, ögat ser sej inte mätt.
40) Den som spottar i kålen får själv äta opp'en.
41) Den som gärna vill sjunga hittar alltid på något till visa.
42) Det är på världens sista lopp, den ene vill den andre äta opp. (Mennskorna göra som fiskarne i havets djup, de äta upp varandra.)
43) Det är ingen botten i prästsäcken. (Kan lägga det så mycke, som helst utan att bli nog.)
44) Stora orl å fett fläsk fastnar inte gärna i halsen.
45) Två stora får inte rum i en säck.
46) Stora fåglar värper stora ägg.
47) Spinna rännegarn och härvar på häla. (Ord av Hjort Albertena som gick med påsen.)
48) Hunna å herra stänger aldri döra.
49) Skit är värst tomma tunnor, skramla mäst.
50) Större skepp har la syltat över ända än en vällingebötta.
51) Den som kliver högt faller ofta ner.
52) Di dommaste bönnera får di störste potäterna.
53) Om en för en so till Rom är det en so när han kommer igen.
54) Jag är inte född i första fast jag sitter här. (Oansenlig plats där man bor.)
55) Den som bygger hus efter allemans så får aldrig tak på.
56) Du är så dum som gud är vis.
57) Stollar reser tomten pass.
58) De är så sant som det är langt.
59) De går la an att slå i en bonne.
60) Har du sagt a får du säga b.
61) Var å en fågel sjunger med sitt näbb.
62) Ju värre folk spår, ju bättre det går.
63) Den som gerna vill röra i andras grytor han bler ofta bränd.
64) En karl skall stå vid sena ord å en käring vid sena ord å en käring vid sin gryta/påsar.
65) Nämn inte Era vantar.
66) Då alla spottar på en sten blir han snart våt.
67) Mun gick som på en lammeröv.
68) Alla känner apa, men apan känner ingen.
69) De ä alla svin svarta i mörkret.
70) De ä bättre ge hunn en bete bröd än slöss män.
71) De är bättre ta skaen än skamma.
72) De gör det samma vad kon mjölkar då hon själv spänner ut'a.
73) Man skall inte gå mellan barken och trä't. (Man skall inte tränga sig emellan.)
74) De är ingen som känner var skon klämmer mer än den som har'n.
75) De är inte borta som rinner ur näsa i mun.
76) De är inte så i sju år, som i sju dar.
77) Det är litet som grannar ögat.
78) Det är lättast å kliva där hagen är låg.
79) De är meddag, då mor vill och kvällen då Gud vill.
80) De e skelna på fölk å ätaregubba.
81) Det är slipsten för mina ögon. (Obegripligt.)
82) Den ko'a som mest råmar mjölkar minst.
83) Den ogudaktige har ingen ro.
84) Den som går vardagsgrann får gå helgdags lika dann.
85) Den som har styvmor får också styvfar.
86) Den som har tur behöver inga löcka.
87) Den som kommer i säcken kommer först ur.
88) Den som köper så snö han ser får sälja så mö han har.
89) Den som köper så mö han ser får sälja så mö han har.
90) Den som lägger sig som ett svin stiger upp som en kar.
91) Det varar (grönner) inte bröd i hunneboa så länge hunn är frisk.
92) De går som en lus påen tjärad sticka.
93) De är lagt i glömbaka.
94) Det på söndag förvärvas på måndag fördärvas.
95) Det rinner mycket vatten, medan mjölnarn sover. (Drar bort mäller om natten.)
96) Det skall antingen vara häfta eller sketa.
97) Det skrapar var och en under sin gryta.
98) Det går i stöpet. (Det lyckas ej.)
99) Det som ont är förgås ej.
100) Det som snickarn felar får målarn hela.
101) Det vill väl till om inte tålamodspåsen skall spricka.
102) Det var ingen som viste bo'en va ga'ern för han ät å sang (sjöng).
103) Där geta är bunden där gnager hon.
104) En höna örar (yrar) av ett maltkorn.
105) En knuten hand kommer enegt gått i.
106) E sketa so vill ha sketa med sij.
107) Slösare å gnidare avlösa varandra.
108) En behöver aldrig be lusa krypa till skinnpälsen.
109) En ä inte varken å socker eller salt å smälter något så smälter icke allt.
110) En får släppa till ris't å röva.
111) En ska bögga sej i hus å ente ur hus.
112) En ska gå sent te körka för då är man snat igen.
113) En ska hålla sig framme då mat och stryk vankas.
114) Man skall icke båsa för oburet fä.
115) En ska inte stå på lusen med en dräper kneta.
116) Ett ont öga skall inget gått se.
117) En tum på en näsa gör möcke.
118) Fins det hjärterumme fins det husarumme.
119) Han far värre än de onda vär't (vädret).
120) Han har så brått som att låna eld.
121) Han köper apor å säljer gaper. (Säges om en som springer på alla auktioner utan att köpa.)
122) Han ser ut som kom och hjälp mig och slipa.
123) Här e ägget efter den gula hönan.
124) Illmarig som en sju års gammal rävunge.
125) Ja lir'n inte i vinn.
126) Klocka är bara te för skräddare å skomakare.
127) Knepena ä många men skälmstöcka är fler.
128) Kocken rätt, när han har kokat, skall han vara mätt.
129) Koka min gryta Du vet min syta.
130) Könsta är starkare än makta.
131) Korpen (eller kråkan) skäller sett egna namn å viste icke att de va skam.
132) Känner du karn så rör opp blanna.
133) Låsa är för ärligt folk men inte för tjuvar.
134) Magen blir förr mätt än ögat.
135) När barnet är dött, är fadderskapen ute.
136) Där ingen åklagare fins faller ingen dom.
137) När det vill sig framför lämmer baggen.
138) När man talar om trölla är di i första.
139) När åskan går i magen, blir det nederbörd i böxera.
140) Orkar en över hunn, orkar en väl över rompen.
141) Penga är ingen skälm å ha med sig.
142) Ska en jaga andra får en springa själv.
143) Skam ser allt vad skinn han river.
144) Släkta ä bra å ha, bara en ente tränger'na.
145) Smörja en vagnen, så går han lätt, mutar en dommarn, så får man rätt.
146) Snål spar å skam tar.
147) Snålheta bedrar visheta.
148) Söddet som fölket e, södda ä kråka.
149) Stäng dörra å skjut spjält för nu kommer en gesäll.
150) Så kan det gå, om inte haspa är på.
151) Så länge de inte e opptrösket, e de inte uppäet.
152) Tjuvar o rackare får åka, men ärligt folk får gå.
153) Man kan inte ta mer än smällen å lusen.
154) Vi e la mö släkt, som soa till äpplesäcken.
155) Vår herrre skapte ingen brådska, men han sa att vi skulle skynda oss.
156) En som icke äter sig mätt, slickar sig ente mätt.
157) "Geft Dig, så blir Du lagom morsk", sa käringa till kalven.
158) "Mycket skrik och lite ull", sa käringa, då hon klippte grisen.
159) "Det är långt dit", sa käringen, då han peka till månen.
160) "Ja ger mej inte en tåm, för skriker jag en halv aln", sa kärenga.
161) "De e ingen rädder här", sa käringa, då hon sprang för haren.
162) "De e engen som vet, var haren har sin gång", sa käringa när hon la snaran på taket.
163) "Hårt emot hårt", så käringa då hon slog huvet emot berget.
164) "De e alla barn i början", sa käringa då hon satte sig på väven vid 50 år.
165) "Det ger sig i ändan", sa repslagarn.
166) "Akta Dig, kitt", sa målarn.
167) "Fattig, men stolt", så tiggarn.
168) "Usch för den kalle Östersjö", sa tiggarn, när han satt i spisen.
169) "Ja känner mina lus på gången", sa luffarn.
170) "Kopp", sa Karlberg.
171) Kass ut katta.
172) "Efter behag", sa Lunkentus.
173) "Kärleken drar", sa kungessa då han gav pigan en palt.
174) "Jag tycker jag ser", sa blinda Olena.
175) "Det får en ta i två vänner (gånger)", sa den late drängen.
176) "Dåli ordning", sa katten, då de körde ut'en julafta
177) "Släkta ä värst", så räven om di röe hunna.
178) "Välkommen du ", sa bocken till geta.
179) "Jag kan undra", sa flundra, om gädda är fisk.
180) "Det e bra, som de e", sa han som hade ell i hår't, för det både lyser å värmer.
181) "Nu är de gjort", sa han som försvor sig.
182) "Det går över", sa han som spydde i sån.
183) En svärm bi i maj är lika bra som ett lass hö.
184) Nu får han kara katten å slecka vespen.
185) Nu kan han svärta rôva å gå i sôrgedräkt.
186) Nu går hampen i ax. (ovanligt bra)
187) "Det va nôt", sa han, som feck se Åmål.
188) Fö du meg i år, så ska ja fö deg te åre.
189) Dans möa ä kvels stöa.
190) Orätt fånget mä sôrg förgånget.
191) Den fogel, som synger tili på môran, kommer i högerrôva inna kvel.
192) En ska inte båsa för obast få.
193) Se-ke net slörve. (ohyfsad)
194) "Di kallar inte gärna e ko hjälma, uda hu har nôn vid fläck", sa klockarn i Granneby.
195) Ingen rôg udan bran.
196) Dett skamfyle.
197) "Prata inte om spöge, uda prata om ett halt stob brännevin", sa Per i Brônnefjäll.
198) "Högfälia tegare å luste präster lir ja inte", sa Gustav på Stornes.
199) "Här skyder ingen katter för nie daler", sa lelle Janne på Brunskär.
200) "Nu går sola ner i baggehôla", sir göden om soleglanning i Bohuslän.
201) Älit förtjänt, tar skam hälta, oälit förtjänt tar han alltihob.
202) "Här a som på Käri om". Där sad elva kärringer å span, den tölte kom å vell did, me e trella allti ner. Där feck inte råmme mer än elva.
203) De ä lida ti gögen gal, sin skriger ågla.
204) Den hun, som en driver te skåvs han dreben inte manga djur.
205) Gu välsigna bå mål å mätte. Aldri åd ja mer än e skäppa. Hade ja mera fått, hade de i meg gått.
206) "Når maden ä slut ä måltia gjord", sa Uehallska.
207) "Barna vell ha brö, hönera vell ha strö (hel säd), far vell ha gamla bössa (tobak)", sa Vedekärringa når hu geck å ba om.
208) "En kan lige gärna önska seg ett skepp, som skuda, en får lige môt", sa Anna Krestina i berga.
209) "I môra ä i kasipen, far."
210) "I mett skett", sa Pilesnöre.
211) En sjöman te häst ä en stöggelse för Gus ansekte.
212) De är en ståndare. (Uttrycket skulle betyda " han bara skryder å skräpper annars är de en stackare."
213) Efter fastan kommer gunås, å sedan gubers.
214) "Detta har ja spunnit", sa Kari.
215) "Tyst ungar, för dynan räcker till, det vet jag" (Ett bevarat talesätt efter Johannes i Lilleröd.)
216) Ja fick en släng å sleva. (=Säges då man får vara med på kalas obetänkt, särskilt om någon, som inte hörde till belaget, blev bju på efter kalas.)
217) De ä som te slå hôvet i berget. (=det är besvärligt)
218) Nu har piba fått ett ant ly. (= han har ändrat åsikt)
219) "Ti du still de ä bra som dä ä", sa gamla Ekela når hennes pojk kom in och gråt, för de andra pojkarnakalla'n för horonge.
220) Di har ingen tannevärk. (=säges om förlängesedan döda personer)
221) "Eget behag är högsta modet", sa Sanders Anna på Halera.
222) "De ä ingen rekti mer än ja", sa garna Aina.
223) "En ska nôt göra", sa hönsen, lappa skjorta.
224) "Du har tatt deg van (vatten) över hövet." (Du har åtagit dig mer än du kan sköta.)
225) "Sätter du tryne", sa kusk Anders te pojken.
226) "Om du gifter dig mä en änka, så ta e som mannen har hängt sig eller skurit halsen av sig", sa Sundberg.
227) De va ett husförhör, prästen talte om, att det har funnits endast en fullkomlig, då sa en gubbe: "Jo, de har allt fönts nôn mer." "Vem då?" sa prästen. "Jo, mi hustrus förste man."
228) Ja ble löget förskräckt, vatnet flöt löget över. (=Jag blev riktigt förskräckt, vatnet forsa över)
229) "Köpa mat och tiga edane", sa Neke på Änga, när han gjorde kalas.
230) Ja sprang, som barföd (barfota) de värste. (= Jag sprang för brinnande livet. De värsta är ett mildare namn för fan.)
231) "De ä makligare å processa hövet å en präst, än processa kappa ån", sa Tomt hans när han processa mä prosten Skog.
232) Ingen så stor glib (skojare) uta han blir si kvinna lig.
233) De ä nöt te var uda te Instöbo. (Var och en har sin plåga; men instöborna, voro ett förmöget folk och mådde bra. )
234) Han ä inte mors minste gris. (=han är kavat)
235) Mi dötter va ärnat nôt ant. (Sägen när något går emot ens beräkningar.)
236) De vell en lort te se fel å en karl de görat rätt. (Det är inte svårt att se fel på en sak, det är värre att göra saken.)
237) Te sia nôt för Gillholms Olena, ä som te gå åpp på en kôlle i blåsane mä en tallrek havranger.
238) Han ä mä, som vasgröden om hösten. (Han är överallt framme, vanligtvis en karaktärslös person.)
239) Pengar förlorat, inget förlorat; lycka förlorat, något förlorat; ära förlorat, allt förlorat.
240) "En kan smyvat did, men en smyvert inte därifrån", sa Lars i Brônnefjäll när han skicka bö på Gyddalhs kärringa (traktens barnemorska) te kärringa.
241) "Den som får (bliver gift med) vår Thilda behöver inte socker te kaffit", sa Lars i Brönnefjäll.
242) Var å en skräpper åd si vassvälling.
243) Ja har tat ny tomt å bygt nytt på stang å stage.
244) De löster inte legen. (Det blev ingen rolig fortsättning på leken (företaget).)
245) Han rosa inte marknan.
246) De ä syn om den, som lotten faller på, för de ska vära ett hôll i var kôll. (=I varje hem där det var många barn, blev alltid något av dem slöare än de andra, eller en ogånga, det var så utsett...)
247) De e skid te tegare, som inte kan gå e dör förbi. (Tiggarens försvarsord när de ej fick något.)
248) "De har inte mi mamma sagt." (Svar till någon med betydelsen; det har du inte med att göra.)
249) "Den tar vi", sa polisen. (Necke på änga blir tagen av polisen i Kungälv. Används när man gör något ombyte eller har bestämt sig för något.)
250) Ett stort namn i en liten by, å hunn hette Håka. (Upptecknaren har hört talesättet av sin mor, född 1854 i Torsby sn, Bhl.)
Kan Ni mer Ordspråk, Ordstäv och Talesätt ifrån Torsby, Harestad och Lycke så kan Ni skicka dem till mig för publicering.